Nodabase.net

Undervisning i minoritetsspråk: Hur mycket gör kommunerna?

Description

I Sverige är språken finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch alla erkända minoritetsspråk och skyddas därmed av svenska lagar och EU-regler. Syftet med dessa skydd är att främja och bevara språk som talats under lång tid i vårt land.

Det är dock känt sedan tidigare att det görs för lite från myndigheternas sida, därför har regeringen lovat att förstärka arbetet med de nationella minoritetsspråken med 40 miljoner kronor per år.

För att kartlägga hur det står till med undervisningen i Sveriges kommuner idag så har Sisuradio genom en enkät fått svar från ett stort antal av kommunerna om deras undervisning i de fem minoritetsspråken.

Denna data har vi sedan presenterat i ett antal lättöverskådliga grafiker, både interaktiva och statiska, i kombination med andra datakällor och körningar.

Till detta har olika redaktioner inom Sveriges Radio bjudits in för att presentera de delar av datan som är mest intressant för deras målgrupp.

Origin

De små språken i världen hotas allt mer när större språk som exempelvis engelska tar över. I Sverige skyddas fem minoritetsspråk av svenska lagar och EU-regler. Frågan var hur det står till med den faktiska undervisningen i alla Sveriges kommuner.

Idén kom från Sisuradios agendagrupp.

Data

Sisuradio genomförde en enkät som fick svar från ett stort antal av kommunerna. Datan från enkäten har vi sedan kombinerat med annan kommundata från SKL:s databas Kolada, och Sisuradios tidigare specialbeställda data från SCB över antal personer med finsk bakgrund i respektive kommun, för mer personaliserat sammanhang.
Därefter skrev vi robotartiklar/formler som slog mot vår databas på typ formen:

“I [KOMMUN] bor ungefär [KOLADA-DATA] personer med [VALT SPRÅK] bakgrund.
Elever i [KOMMUN] får över [ENKÄTSVAR] minuter undervisning i [VALT SPRÅK], per elev och vecka, enligt vår enkät. Enligt rekommendationerna krävs minst 180 minuter för att hålla språket vid liv.
Undervisningstiden för minoritetsspråk har [inte] ändrats i kommunen under de senaste två åren.”

Mer här: http://t.sr.se/2iFy4jM  och här: http://t.sr.se/2icqLz2

Också en responsiv och mobilen först-grafik över läroplanen, som går igen i flera filmer för sociala medier (se länkar i första inputfältet).

Resources

Inlånad grafiker cirka 3-4 arbetsdagar totalt.
Webbutveckling cirka en arbetsvecka.
Redaktör cirka 2 arbetsdagar.
Uppskattningsvis en veckas jobb med utskick och påminnelser om enkätsvar av Sisuradio.
Översättningar till romani, finska, samiska och engelska gjordes av respektive språkredaktion.

Impact

Fick stort genomslag och mycket reaktioner:

– I sociala medier:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=185&grupp=22730&artikel=6379882

– Av politiker:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=185&grupp=22730&artikel=6379354

– I tidningsledare.

Vanligtvis citeras inte den här typen av journalistik då minoritetsspråken, enligt majoriteten av befolkningen, kan anses vara ett för smalt och obskyrt ämne.

Obstacles

Sisuradio har blivit lite hemmablinda efter mångårig rapportering av ämnet i motvind, att det är perifert huruvida kommunerna erbjuder 20 eller 40 minuter i veckan – allt under 180 minuter är för lite enligt Europarådet. Vi i digitala insatsstyrkan kom in i processen först när enkäten redan var utskickad. Det hade annars varit intressant att lägga till svarsalternativet “erbjuder mer än 180 minuter i veckan”, vilket redaktionen inte tänkt på eftersom de ju “vet” att troligen inga kommuner gör detta. Men eftersom så få ens nådde upp till 60 minuter fanns ju storyn där ändå.

Det är också en utmaning att vara i händerna på att andra redaktioner lånar ut nyckelresurser som grafiker och redaktör men i detta fall var både Ekot och språkredaktionerna mycket bra på att samarbeta. Projektledare/digital producent för denna story råkar även kunna finska och ha bevakat ämnet tidigare, vilket hjälpte.

Go to case website
Built on WordPress by Smart Media AS